Du är den enda för mig
Igår, då var jag riktigt full. Kan med handen på hjärtat säga att jag tror att jag aldrig varit så full i hela mitt liv. och världens finaste människa hämtade mig, och när jag väl nyktrat till fyra timmar senare, och han lite stolt ville åka en runda eftersom att han precis samma dag tagit körkort! Det enda jag gjorde var att sitta och le som en idiot och bara kolla på honom. Vet inte riktigt vad det är, men han är verkligen så otroligt fel och jag vill bara skrika rakt ut att jag älskar honom än och vill ägna resten av mitt liv att gottgöra mitt beteende mot honom förra gången. Just ikväll, just nu, är han ute på puben för första gången. Han skulle hem till någon tjej som fyllde år, och sova där med några kompisar. och jag är så himla rädd. rädd för att förlora honom igen. Tänk om han träffar någon annan? Tänk om han blir intresserad av någon annan? Tänk om han önskar att han jag vore någon annan. Men att visa min oro och avundsjuka tyder på att jag inte litar på honom, vilket jag egentligen gör, är bara så rädd. Men att jag sitter här och snorar och gråter samtidigt som jag skriver av mig tyder väl bara på mina känslor, känslor som jag inte trodde att jag hade eller att jag någonsin kunde få för nån!
