KOMMER ALDRIG NÅGONSIN GLÖMMA BORT
Hur länge kan egentligen kärlek finnas kvar? och hur kan det fortsätta vara kärlek? Jag har känt en helt underbar människa i ungefär 8 år nu! För två år sen blev vi kära i varandra. Vi hade ett förhållande som hade lika mycket upp och nergångar som i balder på liseberg. Det tog slut och jag kan nu erkänna mina fel och brister. Jag hade inte alltid behövt reagera och vara på ett visst sätt, jag hade kunnat acceptera han mer som han är. För det gör jag nu, nu när jag har varit utan honom allt för länge. Jag älskar allt med honom och skulle aldrig vilja ändra nånting, inte en det jag då avskydde. Det jag önskar mest av allt är att det ska bli som förut och tio gånger bättre. Jag har aldrig älskat någon som jag älskat han, aldrig varit så kär, så trygg, så säker.
Varje gång hans armar kramar om mig tänker jag alltid släpp mig aldrig. Jag är din föralltid om du bara håller kvar. så här och nu lovar jag dig föralltid min kärlek att jag alltid kommer att vara din och bara din. Förevigt.
